Ni som känner mig vet hur jag är när jag är förkyld, så drabbas jag alltid av den värsta versionen av den! Jag drabbas av den manliga förkylningen, jätte-bebis-syndromet! Jag ligger på soffan och stönar och gnyr. Gnäller och vill att hela världen skall både se och höra hur synd det är om mig.
Jag verkligen hatar mig själv när jag är förkyld. Jag gillar det verkligen inte.
Det är så fruktansvärt pinsamt.
Men nu är jag äntligen på bättringsvägen, vilket är skönt! Orken börjar sakta återkomma, blir inte lika bedövande trött så fort jag rör på mig, tidigare så var allt jag tog för mig en riktig pina, en pärs. Bara att resa mig ur soffan var som att bestiga berg. Har dock aldrig gjort det visserligen men jag misstänker att det är lika jobbigt.
Jag har inte haft orken till att göra något, ni skall se hur det ser ut här hemma. Ja ni, jag vet inte vilka ord jag skall använda för att beskriva vårat hem. Saker över allt. Det syns verkligen vart jag har befunnit mig den senaste veckan! Soffan och vardagsrumsbordet är belamrat med saker. Som jag måste ta itu med. Hela lägenheten ser likadan ut mer eller mindre. Började ta tag i det lite grann i dag innan jobbet. Köket och hallen fick lite kärlek. Skall försöka mig på vardagsrummet i morgon!
Och med tanke på att orken har varit som bortblåst så har ju suget på att fotografera varit som bortblåst. Ingen inspiration för fem öre. Inget har varit kul, därav får ni gamla bilder i detta inlägg! Här bjuder jag på ett riktigt "fjortis" kort på mig. Filter på Snapchat kan vara roliga att leka med, som här! ( Jag tror jag hade gillat om vi människor hade öron! )
Det är dock inte bara jag som har mått konstigt den senaste månaden. Mina blommor, åh herregud mina älskade blommor! Speciellt mina palettblad som jag hade ute i köket!
Jösses, dem som var så fina innan jul! De var stora och underbara och tänkte nästan hela fönstret, man såg knappt ut.
Jag hade fem stycken underbara och stora fina, tjocka palettblad. En efter en började de tappa bladen under advent och jul. De såg hemska ut. Jag vattnade dem 2 gånger i veckan då jorden alltid var torr. I hopp om det skulle rädda dem. Jag gav dem växtnäring och så mycket kärlek jag bara kunde.
Efter ett tag klippte jag ned dem och tog sticklingar.
Men ingenting hjälpte.
Gamla bilder på gamla sticklingar!
Sticklingarna dog en efter en, fyllde två stora glas med sticklingar och nu har jag bara ett glas kvar med sticklingar. Och jag har bara en palettblad kvar - en riktigt bedrövlig stackare. Jag överöser den med kärlek och omtanke i hopp om att den skall överleva.
Fick sticklingar från min svägerska i Göteborg, och där har jag lyckats bara behålla två stycken sticklingar! Jag läser på nätet, om råd, skötselråd till denna underbara blomma, för jag verkligen älskar denna blomma och skulle vilja fylla min lägenhet med massor av palettblad. I alla underbar färger och sorter som finns. Jag har fröer uppe på fläkten som jag tänker så nu under våren i hopp om att de överlever. Men jag skall nog inte förvänta mig underverk! Men alla ni som läser, håll era tummar.
Inte nog med att mina palettblad dör så dör andra blommor för mig också! Jag älskar inte bara palettblad, utan jag älskar Hoyor också ( porslinblomma ) och har haft tre stycken stora. En från min mammas planta som var mormors en gång i tiden. Tog ett skott från en blomma på jobbet och så fick jag av min fina vän Catta för några år sedan.
Alla tre växte sig stora och jag var så stolt. De verkligen växte och började ta plats. Ja, jag har en förkärlek till stora växter.
2 av dem är nu döda. Jag tog blomskott ifrån den som jag fick av Catta och den jag tog ifrån jobbet. Tack och lov så lever än så länge de blomskott jag fick av mamma - så jag har en bit kvar av min mormor och det gör mig så varm och rörd i kropp och själ. Den plantan har jag inne i sovrummet och där verkar den trivas. Vilket är så himla roligt! Snälla ni, åter igen, be en stilla bön och håll era tummar att det håller i sig.
Fick även hem olika Hoya sticklingar innan jul av Catta, som hon hade varit så snäll och klippt ned till mig. Hon hade märkt upp alla blommor och skrivit en förteckning på vilken sort varje stickling var! Och ja, dem är döda dem också! Blir så less.
Vi får hoppas att denna vansinnes trend här hemma snart får sitt avslut. Visserligen älskar jag att köpa nya blommor men jag vill ju att de jag redan har skall överleva och fortsätta sprida glädje och kärlek i mitt hem.
Hoppas ljuset återvänder snart och att orken blir helt återställd och att jag snart får må bra igen. Jag är så less på att må dåligt! Det verkligen sätter sig på psyket och mina hjärnspöken börjar bråka och ta över mig och mitt liv.
Nej, nu skall jag sluta tråka ut er med mitt gnällande över mitt mående och mina arma växter som bara dör ifrån mig.
Klockan börjar bli mycket och det är en dag i morgon också!
Ha det så gott och sov så gott mina fina vänner!🙏
