Drömmar....

Låt inte dina drömmar förbli drömmar....

Låt inte dina drömmar förbli drömmar, mycket kloka ord. Men i bland är det lättare sagt än gjort.  Jag har själv länge drömt om att jobba som fotograf och kunna leva på det. Jag har även länge drömt om att bli författare. Två drömmar som jag haft sedan jag var ett litet barn. Jag har alltid älskat att skriva och fotografera. Men tyvärr, självkritisk som jag är så slänger jag alltid det jag skriver och raderar de kort jag tar och inte blir nöjd med.

Anledningarna till detta är att: Jag tycker inte att jag har något intressant att skriva om, skulle någon ens tycka om det jag skriver om? Skriver jag ens bra? Mitt fotograferande, tar jag ens bra fotografier? Är dem intressanta? Är dem vackra och skickliga? Eller är det bara en massa dåliga amatörfotografier som jag tar?

Jag blir galen på mig själv, varför älskar jag att plåga mig själv på det här viset? Varför kan jag inte ens försöka tro på mig själv? Andra tror ju på mig! Så varför kan jag inte tro på mig själv? Varför måste jag alltid slå på mig själv?

Men, nu har jag bestämt mig, att via denna blogg passa på att öva på mitt skrivande, utveckla mitt skrivande. Samt passa på att utveckla mitt fotograferande och visa upp de fotografier jag tar här på bloggen.

Bloggen skulle ju handla om utvecklande, min inre resa och om mitt liv. Jag skall se till att börja leva mitt liv, mitt sanna liv, ett liv i sanning, ett utvecklande liv, ett liv där jag trivs med mig själv, tror på mig själv och där jag följer mina drömmar!

Livet är till för att levas, inte för att bara sitta hemma och låta livet passera utan dig.

Jag och min vän J satt och pratade häromdagen om att fånga livet, så att man en dag inte sitter där på ålderns höst och ångrar det liv man levt. Att man inte ångrar de val man gjorde. Okej, vissa val kommer man väl alltid att ångra, men tänk att sitta där och ångra all val man gjorde. Ångra att man inte levde.

Okej, att fotografera eller skriva kanske inte är ett liv, men det är mitt liv och mina drömmar. Har alltid drömt om detta, som jag skrev- sedan jag var liten.

Visserligen drömde jag som barn om en stor familj ( har ett barn ) att jag skulle ha körkort, äga en röd bubbla ( Wolkswagen bubbla eller bus den gamla modellen som sluddrar/puttrar) att jag skulle antingen bli fotograf/författare/brandman/polis/veterinär eller fotomodell! Och vad blev jag? Boendeassistent på en gruppbostad. Inte så pjåkigt det heller, men inte direkt det jag drömde om. 

Men nu skall jag i alla fall försöka, för då kan jag i alla fall säga att jag försökte, att jag försökte "fånga dagen" men om jag misslyckas spelar ingen roll - det viktigaste är att jag försökte!

Låt inte dina drömmar förbli drömmar!