Ja, det har inte hänt så mycket, den största förändringen just nu i mitt liv är väl att jag klippte av mig håret. Jag älskade mitt långa hår, men blev så himla trött på att behöva sätta upp det i svans varje gång jag skulle jobba. Jobbar inom vården och då skall man inte ha för långt hår utan att sätta upp det. Och jag hatar egentligen att ha håret uppsatt, älskar att ha det utsläppt och kunna känna vinden leka med det. Men nu rök det. Och jag ångrar mig inte en enda sekund. Så himla skönt att få bort allt varmt hår i nacken och som sagt, slippa sätta upp det varje dag.
I och med att jag klippte håret så var jag tvungen att färga håret, allt grått kikade fram.
Jag har egentligen inga som helst problem med mitt gråa hår. Jag gillade det absolut inte början, började känna mig gammal och allt kändes bara fel. Men ju mer grått jag fick desto mer förlikade jag mig med det, jag blev vän med dem och kände mig bekväm. Det var bara att inse att tiderna förändras, att jag åldras. Tiden går inte att stanna och i stället för att försöka springa ifrån tiden och åldrandet och allt vad det innebär så valde jag i stället att stanna upp och omfamna tidernas förändring.
Men så kom den dagen då jag ändå ville förändra mig lite, det kom i samband med att jag skulle byta jobb. Ville inte komma tillbaka till mitt gamla jobb och se gammal och trött ut. Jag kände för förändring. Sedan så påpekade min kära son ( 12 år ) hur grå hårig jag var, dagligen så fick jag höra hur gammal jag började bli.
Även om jag inte har/hade några problem med det så orkade jag inte hör det varje dag.
Och nu var det åter dags att färga håret. Och inte för att skryta så ser jag yngre ut, vilket är skönt det med. Hahahah, jag trodde inte jag var fåfäng, men tydligen så bor det en lite fåfäng person i även mig.
I alla fall, håret klipptes av och färgades. Det är väl inte bara det som har hänt sedan jag skrev sist. Jag har gått under utredning för mitt blodtryck, mitt blodtryck mätte som högst på 160/100 då min läkare beslutade om att sätta in blodtrycks medicin. Nu under tre veckor så har jag tagit en tablett varje morgon på 5 mg. Och oj vilken skillnad, jag trodde inte att jag var så himla påverkad av mitt blodtryck, hahah vilket skämt! Jag mår 10 gånger bättre nu än vad jag gjorde innan. Jag var jämt trött, kroppen vägde bly, allt jag skulle göra kändes som om jag skulle bestiga berg. Att ta en liten promenad med hunden fick mig att må pyton. Jag hade en konstig tryckande känsla över bröstet och huvudvärk titt som tätt. Och vips, när medicinen sattes in så försvann allt. Jag blev piggare, den tryckande känslan i bröstet blev bättre och allt är inte lika tungt längre.
Tänk vad en liten tablett kan göra! Var och mätte blodtrycket i dag igen, och i dag visade den mycket bättre resultat 130/85.
Men det kan ju bli bättre. Min läkare rådde mig att lägga om kosten, ta kontakt med dietist pga min övervikt, börja ta 30 minuters rask promenad varje dag och sluta röka. Inget av dem har jag tagit tag ut. Förutom att kontakta vårdcentralen i ärendet att få tid hos dietisten. Så nu väntar jag på en tid så jag får komma dit och ta tag i vikten. Ett steg i rätt riktning så att säga. Att sluta röka är ett måste, inte bara för blodtrycket, utan för hälsan i största allmänhet. Men det är svårt. Svårare denna gång än alla andra gånger jag försökt sluta. Men men, en sak i taget. Kan inte sluta röka och börja lägga om kosten samtidigt, kommer bara bli en stor krasch av det hela, jag känner mig själv.
Ja, mer än så kan jag inte berätta om vad som har hänt sedan jag skrev sist, för det har helt enkelt inte hänt något roligt att skriva om. Ingen inspiration heller för den delen.
Återkommer en annan dag!
Namaste!🙏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar